Räkning & betalning

ARN 2010-9815 - Bristfällig information om debitering för samtal i utlandet Konsumenten ringde bolagets kundtjänst och fick prisinformation för roamingsamtal från Belgien till Brasilien. Av fakturan framgick senare att de lämnade uppgifterna var felaktiga och att minutpriset i själva verket var högre. Detta bekräftades även vid kontakt med bolaget. Konsumenten reklamerade och yrkade prisavdrag för mellanskillnaden.

Bolaget godkände inte reklamationen med hänvisning till att det enligt de allmänna villkoren är konsumenten själv som ansvarar för att informera sig om gällande priser. Bolaget framförde att de inte lämnat felaktiga prisuppgifter till konsumenten och att de inte har någon skyldighet att redovisa priser för alla telefonbolag i hela världen för det fall att en kund ska resa utomlands.

Konsumenten ifrågasatte inte sitt ansvar enligt villkoren att informera sig om gällande priser men hävdade att det inte var möjligt att inhämta korrekt information om dessa priser. Konsumenten hade ingen inspelning från samtalen med bolaget avseende priser men kunde i avskrift redovisa hur bolagets kundtjänst även ett år senare lämnat exakt samma felaktiga prisinformation som de lämnat till honom före resan.

Nämnden konstaterade att det av allmänna rättsliga principer följer att den som påstår att ett visst förhållande föreligger också måste kunna bevisa att så är fallet. Bolaget har inte ifrågasatt utskriften från konsumentens samtal med bolagets kundtjänst. Informationen som lämnades vid det tillfället stämde överens med den information som konsumenten sade sig ha fått då han kontaktade bolaget första gången. Nämnden ansåg att konsumenten därmed visat att debiteringen inte skett i överensstämmelse med bolagets prisinformation och biföll konsumentens yrkande om prisavdrag.

ARN 2010-1308 - Operatören har bevisbördan för att tjänsten använts
En konsument blev efter utlandsvistelse debiterad ca 28 000 kronor för datatrafik i utlandet (dataroaming) efter att ha använt sitt mobila bredband i Egypten. Konsumenten ville ha avdrag på räkningen då han menade att det inte var tekniskt möjligt att överföra så mycket data på den korta tid som uppkopplingen varat enligt räkningen. Konsumenten åberopade sina egna mätningar i mätverktyget Bredbandskollen som bevisning. Han ansåg att en räkning på 350 kronor var motiverad utifrån operatörens prislista.

ARN klargjorde att operatören, genom att inge loggfiler eller annan dokumentation, måste kunna visa att den datamängd de begär ersättning för faktiskt överförts. Nämnden påpekade att operatören inte hade gett in några dokument som visade att den debiterade datamängden faktiskt överförts. Operatören hade därför inte rätt att kräva ut det begärda beloppet. Konsumenten ansågs därför ha rätt till prisavdraget.

ARN 2010-0285 - Muntligt löfte om prisuppgifter kunde inte bevisas
Konsumenten ingick avtal om mobiltelefoniabonnemang med en säljare på allmän plats och fick prisuppgifter avseende mobiltrafik i utlandet. Han fick senare en faktura uppgående till 44 000 kr avseende mobiltrafik under sin utlandsvistelse. Konsumenten ansåg sig ha blivit grovt vilseledd. Enligt bolaget var det konsumentens ansvar att förvissa sig om vilken prislista som gällde för respektive land. Bolaget menade att konsumenten hade debiterats i enlighet med gällande prislista och bestred att säljaren lämnat oriktiga uppgifter.

Nämnden konstaterade att konsumenten har bevisbördan för sitt påstående att parterna träffat avtal med innebörden att avgifterna för telefonsamtal och Internet skulle vara desamma i utlandet som i Sverige. Konsumenten har inte presenterat någon bevisning till stöd för påståendet och kan därmed inte anses ha fullgjort sin bevisbörda. Nämnden avslog konsumentens yrkande om återbetalning av beloppet.

ARN 2009-9184 - Betalningsansvar vid omedveten mobilsurf i utlandet
En konsuments mobiltelefon stängdes av i utlandet beroende på att skulden var uppe i 5000 kronor. Det visade sig att konsumentens telefon själv hade letat uppdateringar. Konsumenten krävde betalningsbefrielse då denne inte ansåg sig varnad av operatören och inte själv gjort någonting. Operatören menade att konsumenten själv måste aktivera funktionen att kunna ta emot eller skicka datatrafik utanför Sverige samt att de informerar om kostnader och risker med användning utomlands.

ARN konstaterade att det krävs att kunden har fått generell information om risken för uppkoppling i utlandet eller att kunden vid det aktuella tillfället varnas för detta. ARN sade även att operatören måste bevisa att information eller varning har getts. Eftersom operatören enligt ARN bevisat att informationsskyldigheten uppfyllts ansågs konsumenten skyldig att betala.

ARN 2009-5575 - Betalningsansvar vid omedveten mobilsurf inom Sverige
En konsument debiterades datatrafikanvändning på sitt mobilabonnemang. Konsumenten bestred betalningskravet eftersom konsumenten inte ens kände till att det fanns en sådan funktion på mobilen och inte heller medvetet använt den. Operatören svarade att trafiken har gått via konsumentens SIM-kort och att konsumenten därför är betalningsskyldig.

ARN konstaterade att konsumenten har blivit debiterad i enlighet med gällande avtalsvillkor och aktuell prislista. Eftersom konsumenten inte visat att annat än att debitering skett enligt gällande avtalsvillkor avslog ARN konsumentens krav på betalningsbefrielse.

ARN 2009-5479 - Betalningsansvar vid misslyckad uppkoppling till kostnadsfritt trådlöst nätverk
Konsumenten som var i utlandet ville använda hotellets kostnadsfria trådlösa nätverk för att komma ut på Internet via sin mobil. En faktura kom från mobiloperatören för datatrafik som konsumenten inte ville betala eftersom surfningen enligt konsumenten skedde via hotellets nätverk. Operatören svarade att de förstått att hotellet tillhandhåller kostnadsfritt trådlöst nätverk men att datatrafiken i näten visar att konsumenten inte har kopplat upp sig via hotellets nätverk.

ARN konstaterade att operatören har visat trafikloggar som visar uppkoppling mot Internet som underlag för datatrafikdebiteringen. ARN säger att sådana trafikloggar normalt är att anse som tillräcklig bevisning för att en teleoperatör ska anses ha styrkt att en viss trafikmängd utnyttjats. Enbart det faktum att det funnits tillgång till trådlöst Internet på det hotell där konsumenten vistades medförde enligt ARN inte att det uppstår anledning att ifrågasätta riktigheten i de trafikloggar som operatören har styrkt sitt krav med. ARN avslog konsumentens krav på betalningsbefrielse.

ARN 2008-8012 - Rätt att ta betalt för missade fakturor i efterhand
En operatör meddelade att de på grund av systemfel hade missat att fakturera en konsument för vissa kostnader och skickade därför en faktura i efterhand på resterande belopp. Konsumenten menade att operatören inte hade rätt att fakturera efter så lång tid och framförde att denne inte fått se bevis för att denne skulle betala mer samt att någon betalningsskyldighet inte förelåg när operatören gjort en miss vid faktureringen. Operatören svarade att de hade missat att ta ut en högre avgift när en rabatt hade löpt ut och att operatören bara efterdebiterade ett halvår tillbaka trots att de kunde ha efterdebiterat för mer än ett år till.

ARN konstaterade att en konsument ska betala vad som har avtalats för den tjänst som tillhandahållits om operatörens fordran inte har preskriberats. Preskriptionstiden för en fordran mot en konsument är tre år enligt preskriptionslagen och den som påstår sig ha en fordran har bevisbördan för den. Konsumenten fick betala den del av fakturan som operatören hade styrkt med avtal men den del av fakturan som operatören inte hade motiverat fick operatören inte heller rätt att ta ut.

ARN 2008-2381 - SIM-kort för telefoni använt för mobilt bredband
En konsument hade problem med sitt mobila bredband och väntade på ett nytt SIM-kort från sin operatör för den tjänsten. Innan det nya SIM-kortet för mobilt bredband kom använde konsumenten istället sitt SIM-kort för mobiltelefoni och surfade med det via det mobila bredbandsmodemet. Det gjorde att konsumenten sedan fakturerades för surfandet utifrån mobiltelefonabonnemangets prislista.

Konsumenten menade att operatörens kundtjänst hade uppmanat honom att använda SIM-kortet för mobiltelefoni i sitt mobila bredbandsmodem. Operatören svarade att de inte uppmanar till användande av SIM-kort för mobiltelefoni i mobila bredbandsmodem. Operatören kan, på fråga från en kund, informera om att det är möjligt att surfa med ett mobilt bredbandsmodem via ett SIM-kort för mobiltelefoni om mobiltelefonabonnemanget innehåller datatrafiktjänst. Surfar någon med SIM-kort för mobiltelefoni sker det dock till den taxa som gäller för mobiltelefonabonnemanget.

ARN konstaterade att konsumenten inte kunde visa att han uppmanats av operatören att surfa med sitt mobila bredbandsmodem med hjälp av sitt SIM-kort för mobiltelefoniabonnemanget. Operatören har även agerat på felanmälan angående det mobila bredbandet och skickat ut ett nytt SIM-kort för den tjänsten. Nämnden kom fram till att konsumenten är betalningsskyldig för sitt surfande utifrån den taxa som gäller mobiltelefonabonnemanget när det är det SIM-kortet som använts.  

ARN 2008-1542 - Mobil bredbandsuppkoppling vid landsgräns 
En konsument använde sitt mobila bredbandsabonnemang i Haparanda i närheten av den finska gränsen och blev ofrivilligt krävd på betalning för bredbandstrafik via Finland.

ARN fastslog att avtalsvillkoren gav konsumenten rätt till obegränsad Internetuppkoppling inom Sverige och att det var klart att modemet inte använts utanför Sverige under den aktuella perioden. ARN uttalade vidare att det för att konsumenten skulle anses betalningsskyldig för uppkoppling via Finland, då han vistas nära gränsen, krävs att operatören kan styrka att konsumenten fått information om risken för uppkoppling via utlandet eller att han vid det aktuella tillfället varnats för detta.

ARN ansåg inte att bolaget kunde visa att konsumenten fått information om risken för uppkoppling via utlandet vid landgränser eller att konsumenten varnats genom en ruta på datorskärmen. ARN ansåg inte heller att det kunde krävas att konsumenten själv skulle ha insett risken, särskilt då en karta på bolagets hemsida visade att fullgod täckning fanns i Haparanda. Operatören rekommenderades göra en återbetalning till konsumenten.  

ARN 2007-8795 - Avstängning trots reklamation av fel på räkning
Konsumenten reklamerade en felaktig räkning för sitt bredband och innehöll betalning av det belopp, 50 kr, han ansåg var fel. Konsumenten kunde senare visa att en skriftlig reklamation gjorts och att han där även meddelat att han skulle innehålla 50 kr men betala resten. Operatören stängde tjänsten med hänvisning till att skuld uppstått.

ARN ansåg inte att operatören hade rätt att stänga tjänsten när skulden gällde ett belopp som konsumenten meddelat som felaktigt till operatören. Notera att operatören i ärendet senare accepterade att räkningen var felaktig och att konsumentens reklamation därför varit befogad. ARN ansåg inte heller att operatören hade rätt att begära betalt för tjänsten efter att den felaktigt avstängdes och därmed inte heller levererades av operatören.

När tjänsten stängdes såg sig konsumenten tvingad att ordna bredbandsuppkoppling på annat sätt och den extra kostnaden var enligt ARN en så kallad försvarlig täckningskostnad som operatören rekommenderades att ersätta.  

ARN 2007-1364 - Rätt till återbetalning av felaktigt inbetalda avgifter
Konsumenten skulle flytta och sade upp sitt bredbandsavtal via telefon varpå operatören skickade en uppsägningsblankett som konsumenten glömde att skicka tillbaka till operatören. Över ett år efter uppsägningen upptäckte konsumenten att operatören fortsatt att debitera henne månadsvis via autogirot och begärde därför återbetalning. Operatören nekade med hänvisning till att operatören trott att hon ville fullfölja avtalet då hon aldrig skickat in uppsägningsblanketten, inte anmält flytt enligt villkoren samt fortsatt att betala.

ARN ansåg att det framgick att en muntlig uppsägning gjorts av ett brev från operatören som hänvisade till att man skickat en uppsägningsblankett. Det faktum att konsumenten, uppenbarligen av misstag eller i tron att operatören skulle stoppa autogireringen, fortsatt att betala abonnemangsavgiften kunde inte anses innebära att hon på nytt blev bunden av det tidigare avtalet, särskilt som hon inte utnyttjat tjänsten. ARN rekommenderade operatören att återbetala de avgifter som konsumenten hade betalat in.